MERA OM MIG · TANKAR

ATT FRÅGA ANDRA OM DERAS VIKT

Det senaste halvåret har jag fått frågan om hur mycket jag väger, om jag fått ätstörning igen, hur jag lyckats gått ner i vikt osv mer än någonsin. Jag vet själv varför, jag har gått ner i vikt, men nu ska jag en gång för alla förtydliga er om att det inte har varit med avsikt på något sätt.

Så här är det. Ja, jag har tidigare haft ätstörning, jag har varit hos ätstörnings poliklinik, jag har varit på dag avdelning för människor med ätstörning och jag har med flit försökt gå ner i vikt. Sen hände det någonting med mig i samband med att jag började få panikattacker för ca 4 år sedan. Jag började äta medicin för att börja må bättre och i samband med det så gick jag också upp i vikt – inte mycket – men iallafall så man kunde se det. Där någonstans i samband med det så slutade jag tänka på min ätstörning. Jag tror att jag inte hade ork helt enkelt eftersom det var så mycket annat på gång.

Nu när jag inte äter lika mycket av den medicinen mera som förut så har jag gått ner dom kilona igen. Vill påpeka att jag INTE gjort det medvetet. Jag äter när jag vill och vad jag vill.

Jag har sedan jag var liten varit lång och smal och det är jag fortfarande och kan ingenting åt det. Jag äter alltid precis det som jag känner för. Vill jag äta pizza två dagar i rad så gör jag det.
Det enda som skiljer sig från förut är att jag inte äter på McDonalds, Kotipizza, Hesburger, Rolls osv mera på grund av den enkla orsaken att jag får sjukt i magen av den maten.

Kan vi snälla bara komma överens om att vi ska vara lite försiktiga med att påpeka eller fråga andra om deras vikt? Oavsett om det handlar om att ha gått upp i vikt – eller ner i vikt, för egentligen har ingen med den saken att göra vad det står på min våg när jag ställer mig på den. Det är inte någon annans sak. Det angår liksom ingen annan.

Dessutom kan ingen med 100% säkerhet veta om en annan människa lider utav ätstörning.
Om vi tar som exempel att jag som ätstörd skulle ha fått en kommentar att jag gått ner i vikt så skulle det bara ha triggat mig och jag skulle i den situationen ha tänkt ”YES! Andra ser också att jag gått ner i vikt, jag har lyckats” ooooch det skulle bara ha gjort mig mer peppad på att gå ner i vikt.

Jag vet att människor ibland vill väl och kanske vill hjälpa en vän om man är orolig men påpeka snälla inte någon annans vikt. Det finns många andra sätt att hantera en sådan situation på.

Har man haft en ätstörning någongång så är tröskeln att falla tillbaka mycket lägre än för en person som inte haft ätstörning tidigare så nu säger jag en gång för alla – fråga inte MIG eller andra om deras vikt.

MERA OM MIG · VARDAG

ÖPPNAR UPP MIG LITE

Hej på er.

Först och främst vill jag börja med att säga tack för alla meddelanden och den positiva feedbacken som jag fick angående förra inlägget. Det värmer mig att det är en hel del av er som har gjort samma sak som jag i liknande situationer. Ni får vara stolta över er! 🙂

Jag vet att bloggen har varit tom sen inlägget publicerades och jag ska vara ärliga mer er och säga att jag den senaste tiden har blivit så trött. För er som inte vet så blev jag sjukskriven i början av förra året på grund av utmattning och försämrad psykiskt mående och i samband med det var jag och mamma med om en bilolycka där en människa körde rakt in i sidan på vår bil (andra partens fel – vilket inte egentligen är relevant) men det försämrade mitt mående 100 gånger mer. Nu den senaste tiden har jag blivit tröttare och tröttare och jag har haft svårt att koncentrera mig. Det var inte förrän någon dag sen när jag kopplade ihop alla dessa tecken. Jag måste lugna ner mig. Hela slutet av förra året och i början av året har varit en känslomässig berg- och dalbana och jag har haft väldigt mycket att tänka på. Dessutom så har jag satt ungefär 120% av energi på skolan. Jag har kämpat mig igenom kurser som jag tyckt varit svåra och jag har inte alls fokuserat på att återhämta mig och vila upp mig vilket nu helt plötsligt har lett till att jag inte kan koncentrera mig ordentligt på det jag ska göra, saker och ting tar längre tid, jag har svårt för att ta mig an saker och jag känner mig trött HELA TIDEN. Dessutom har min kropp börjat värka mer och mer. Jag har sjukt i nacke, axlar, rygg, höft, leder (som dels kan bero på mina konstaterade över rörliga leder), knäna osv. Jag har problem med mitt vänstra knä och konstaterats en problematik efter en skada för många år sedan men det har börjat låsa sig mer än tidigare. Känns bara väldigt onödigt nu med allt detta när sommaren kommer och jag skulle vilja ha energi att göra en massa saker.

Jag försöker alltid tänka positivt och det positiva i detta negativa tillstånd nu är att jag har erfarenhet av utmattning och kan bromsa i tid så det inte blir lika jobbigt som förra året. Jag har 2 samarbeten på gång som jag mer än gärna vill göra eftersom jag älskar att blogga och hålla på med youtube och mina sociala medier men det är dessa andra ”måsten” som tar så emot och som jag stressar upp mig för mer och mer.

Telefontid med läkare är inbokat tills nästa vecka och nu tänker jag bara ta och lägga mig ner halvt i sängen, dricka kaffe och se på en bra serie och försöka att inte grubbla över saker som jag inte kan påverka.

Vi hörs!